måndag 8 oktober 2012

Funderar - vad händer efter döden

Funderar - vad händer egentligen efter döden - udda tankar om döden....          

Death is a smile 2

Hämtat från olika forum och nätet ! Samlade intryck och otroligt läsvärt. Nu slipper du söka överallt på nätet - här finns många tankar om döden.


  • Jag skulle säga att, rent biologiskt kommer det mesta av kroppen att övergå till andra ämnen, ingenting försvinner ju vilket vetenskapligt är bevisat.. Jag får för mig att man kommer att somna in i tomhet och kanske, någon gång vakna upp igen i ett annat format: växt, berg, djur, eller plankton. Detta är inte religiöst bundet, "jag var en häst, sedan en ko och nu blev jag en apa och till slut en människa som är det bästa av allt.
  • Matematiskt sätt så försvinner ju vårt medvetande som sagt när kroppen dör, dock så vet man aldrig om man har en själ eller inte? Men logisk sätt så försvinner nog medvetandet. Jag tror att själen är en symbol för människans hopp och rädsla för döden,en trygghet som vi alla vill känna. Men i grunden så kan det vara ett dumt påhitt bara ?? Men vadå jag kan hitta på hur många metafysiska saker som helst,typ som själen?
  • Det var någon filosof som sa att hjärnan, medvetandet, är själen. När hjärnan, medvetandet, dör, så dör också själen. Alltså, man försvinner bara. Men i miljontals år (eller hur länge människan nu har existerat, förlåt min otillräckliga kunskap på den delen) har människan vägrat acceptera att man bara "försvinner." Jag är en realistisk person. Jag tror på denna filosof. Jag önskade att jag kunde tro på en Gud. Men jag är för realistisk för att göra det. Världens finns, och kommer också den att dö. Allt dör. Ingen himmel finns. Inget helvete finns. Om man inte kallar Jorden "Helvetet" vilket jag gör.
  • Det händer ingenting efter döden, det är väl just det som är meningen med livet? Att det inte finns något syfte, att det skulle hända något efter döden är någoting som är skapat av människor, precis som gud och religioner. Mänskligheten sätter mentala spärrar för sig självt. Så mitt inte speciellt filosofiska svar är ingenting.
  • Jag tror att vi lever våra liv om och om igen i dimensionen tid. Alltså i just den dimensionen existerar hela vårt liv hela tiden. Det är därför man kan få deja wú känslor. Alltså kommer förmodligen bara döden innebära en nystart och vi traskar vidare i samma spår en gång till.
  • Antagligen ingenting, alltså inga känslor eller intryck som man kan ta in. Det vore enligt mig i alla fall också det skönaste, för mig som levande människa då. Inga bekymmer över något paradis eller något helvetiskt. För det finns verkligen ingen anlednign att oroa sig över det när ingen faktiskt vet vad som kommer hända.
  • Vad händer efter döden? Vi tror, som alla kristna, på de dödas uppståndelse. Den stora förebilden i alla tankar om liv efter döden är Jesus själv, som uppstod och visade sig i en ny kropp, som dock inte var av kött och blod men ändå påtaglig. Detta skriver också aposteln Paulus, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. I tron på Jesus Kristus har vi löftet om evigt liv, en gemenskap hos Gud. Massor av människor har dött utan att få höra något om Jesus, men vi tror att alla skall uppstå och få stå inför Gud som hanterar alla människor rättvist och i kärlek. Samtidigt varnar Bibeln allvarligt för möjligheten att gå förlorad, att missa Gudsgemenskapen och det eviga livet.
  • Idag går mina funderingar kring döden, vad som händer efter. Det kan väl inte bara ta stopp liksom? det måste väl finnas någonting efter. Kanske att man blir en ande, eller att man återföds till kanske en groda eller något. Det kanske är så enkelt som att det blir svart och sen finns man inte mer. vips, så är man borta. Borta från alla vänner, sin familj och släkt. Jag tycker alla ska tänka på att livet är för kort för att slösas bort på oväsentligheter. Man vet aldrig när det tar slut, det kan gå fort. Tänk alltid en extra gång innan ni tar livsavgörande beslut. Lev era liv värdigt. Jag vill inte verka som någon som säger åt er att gör si och så, det är inte så jag menar. Jag har själv svårt för att lyssna på det jag nyss skrev, att lyssna på vad jag själv tycker. Men jag har det alltid i bakhuvudet. 


  • Det är förstås omöjligt att få vetskap om vad som händer när vi dör. Om man ska ta naturvetenskapen till hjälp så menar de att vi slutar att finnas till, vi förintas till både kropp, själ och ande. Alltså de vetenskapliga disciplinerna kan inte ge svar på denna fråga, utan här kommer tron in. Olika religioner har olika svar på vad som sker efter döden, men det som är någorlunda gemensamt för de olika religionerna är att döden inte är slutet, utan bara början på en ny resa, till en annan existens. 
  • Ska döden ses ur ett religiöst perspektiv så har väl de flesta ett svar, olika förstås beroende på religiös inriktning. Skall vetenskapen ge ett svar så finns det inget vad jag vet. Jag antar att de ser det som att kroppen slutar och fungera och begravs i en kista eller bränns till aska. Vi förintas med andra ord till både kropp och skäl. En mycket skrämmande tanke enligt mig. Vi föds lever en kort tid på jorden för att sedan förintas. Frågan blir då förstås vad är meningen med detta? Men faktum är att vetenskapen inte kan ge något svar på vad som sker efter döden utan här tar tron vid. 
  • Det händer massa saker efter döden. Vad som händer vid din död är att alla kemiska processer i din hjärna upphör och du förlorar ditt medvetande. Själ eller ej, vad ska vi med den till om vi ändå inte märker av den när vi väl är döda? Vilket man kan relatera med hinduernas tro på reinkarnation. Kommer man ihåg något från sitt tidigare liv? Nej. Vad är det då som säger att man skall slukas upp i "världssjälen" och väl där vara 'sig själv'? Ungefär som en exakt klon eller tvillingar... Samma person, till psyket och det fysiska.
  • Med 6,7 miljarder människor på denna jord så är jag övertygad om att i samma stund som mitt medvetande dör ut, så föds ett spädbarn, skrikande och kall i en ny värld. Då har jag levt mitt liv och denna har ett helt liv framför sig. Jag har svårt att förklara sammankopplingar med saker jag känner igen i mitt nuvarande liv. Det kan vara saker på ställen jag aldrig har varit förut, och då funderar jag på om jag kan ha ha varit där när jag var liten eller bara fått upp en bild utav detta ställe efter en berättelse eller dylikt. Det kan liknas vid en deja-vú, men ändå inte. Jag är dock fullt övertygad om att när jag väl somnar in så sover jag gott. 
  • Man kan ju tro att allt bara tar slut. Eller att man går vidare till en annan existens. Men finns det egentligen några goda skäl att tro på att det finns, eller inte finns, ett "liv" efter döden? Om man kunde bevisa att man kan lämna kroppen, t ex vid sk ut-ur-kroppen upplevelser, och faktiskt se sådant som man inte kan se eller gissa sig till om man inte verkligen lämnat kroppen, - ja då skulle det finnas skäl att tro att man kan överleva kroppens död.
  • Vad händer efter döden enligt kristendomen? I kristendomen tror vi på ett evigt liv. Det är därför som Gud blev människa i Jesus Kristus. För att bli vår dörr till himmelen. För att göra relationen mellan människa och Gud god igen. (Joh 3:16-17) Vad som sen händer och hur det ser ut i himlen vet vi inte. Ingen av oss. Men i Bibeln finns det bilder som ger oss en känsla och en aning om hur det kommer att bli. Min favoritbild finns i Uppenbarelsenboken 21: "Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. 2Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. 3Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: ”Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, 4och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.” Inga tårar, ingen sorg, ingen klagan och ingen smärta!! Halleluja! Det blir fest :) Jag tror att alla som vill komma till Gud och hans himmelska rike är välkomna! När man funderar över vad som händer efter döden funderar man kanske också på helvetet.
  • Jag tror benhårt på att man blir ett spöke och kommer bli hemskt besviken om så inte är fallet. Det vet jag för att jag och min mamma brukar maila med en spåkvinna och hon kan beskriva exakt hur våra döda släktingar ser ut och hur de är till personligheten. Man blir inte ung och vacker igen som spöke, utan dör man gammal får man skylla sig själv och vara ett fult gammalt tant spöke i evighet. 
  • Guds existens är knappast en garanti för att vi människor fortsätter att existera efter kroppens död. Gud kanske inte vill, eller har tänkt sig, att vi skall finnas till efter det att kroppen dött? Om Gud inte finns å andra sidan så behöver det inte innebära att vi upphör existera när kroppen dör. Naturen kanske helt enkelt råkar fungera så att medvetandet fortsätter finnas även efter det att kroppen, och hjärnan, dött.
  • Jag tror att den fria viljan och därmed medvetandet är ingenting annat än en illusion. En kedjereaktion av kemiska processer, signalsubstanser och annat som reagerar utifrån vad personen vart med om innan eller något så enkelt som instinkter. En väldigt avancerad process, dock. Ända ner i molekyl nivå. Men i grund och botten känns det som att det inte finns så mycket annat att "tro" när man väl "förstått". Det som har hänt och ska hända kommer att hända i vilket fall som helst. Men jag anser ändå att ingenting är förutbestämt, även fast jag säger emot mig själv lite grann. Det gör dock frågan om döden lite mer tråkig. Det blir liksom slutet. Bokstavligt talat. 
  • Det är ju väldigt personligt vad man tycker är goda skäl för en fortsatt existens. För mig räcker det med att ha existerat utanför min kropp (även om jag inte validerat det för mig själv) tillsammans med filosofin som säger att den externa verkligheten inte existerar annat än i form av information, tankar etc.
  • Jag brukar fundera på detta ganska ofta och vet inte riktigt vad jag tror. Men när jag får ångest över döden brukar jag intala mig själv om att jag kommer få ett nytt liv. Så jag antar att jag tror mest på det, men som sagt, jag vet inte riktigt. Det märks väl vad som händer sen när man dött. Det är bara att hoppas på att det händer något iallafall, att ligga under jorden och bara ruttna i all evighet låter inte så lockande. Fast i och för sig så märker man ju inte av det då man dött..
  • Jag tror medvetandet bara försvinner, dvs man somnar in till sin sista vila, eller så lever medvetandet kvar på en nivå när man föder sitt barn. Dvs man skickar vidare halva sitt medvetande till ett annat medvetande.
  • Men att säga att livet efter döden skulle ha någon slags vetenskapligt belägg är bara ignorant. Vetenskapen accepterar inte resonemanget "vi vet inte exakt hur det ligger till, därmed kan det vara precis hur som helst!". Dvs bara för att vi inte vet hur man konstruerar ett medvetande så betyder det inte att du fortsätter existera efter döden, att Gud är en del av dig eller att det egentligen är mikroskopiska tomtenissar som styr dina innersta tankar. Allt tyder på att du dör när din hjärna dör. Det är oftast den enklaste lösningen som är den rätta.
  • Jag tror att man kan se oss som minst 4-dimensionella varelser. Vi rör oss i rummet och vi rör oss i tiden (som kan tolkas som den fjärde rums dimensionen). Om detta är ett korrekt sätt att se på världen så försvinner man inte bara för att man dör. Hela våra liv existerar oberoende av tid och därmed för evigt. Att sen mycket av våran moderna fysik verkar peka på att det finns fler rums dimensioner gör ju saken bara mer spännande. 
  • Jag tror som många andra här att medvetandet dör med resten av kroppen och att allt blir svart. Att tro på himlen eller återfödelse känns bara som en ursäkt för att försöka fly från det faktum att allt faktiskt har ett slut. Men se de inte som något negativt se det som en anledning att faktiskt leva livet och göra alla saker man vill innan det tar slut.
  • Allt vi vet idag tyder på att du är din hjärna - det mest komplexa ting som finns i universum - och att du slutar existera när denna briljanta maskin exempelvis inte får syre eller skadas på något annat vis.
  • Vad händer om du trampar ihjäl en skalbagge? Den dör och inget mer. Det finns ingen högre skillnad mellan oss och djuren, vi dör på samma sätt. Medvetandet slutar existera. Det blir som en drömlös sömn man aldrig vaknar ur. Vad gäller helvetet är det nåt man hittat på för att sätta folket i rädsla och därmed lätta att kontrollera.
  • Vad är det som pekar på att allt bara tar slut? inget egentligen.. hade det varit så enkelt att svara på som att när elektronkemiska signaler försvinner så är allt borta i ens värld så hade det inte funnits nån diskussion kring det och inga pålästa forskare eller filosofer hade trott att något fortsatte efter döden.. vad jag menar är att ingen vet säkert.. vi vet inte ens vad vår verklighet är.. en sak att fundera på kanske är faktumet att inget annat försvinner i universum, allt blir bara något annat, och om vårt sinne nu är helt i materiens värld (elektroniska impulser) så tar de vägen nånstans och kan alltså inte bara försvinna.. allt i systemet universum fortsätter ju finnas oavsett om ditt jag dör.
  • Vårt 'medvetande'/jaget försvinner med all sannolikhet när man dör, även om själva energin aldrig försvinner, utan bara omplaceras, försvinner vad vi kallar medvetande. Det sannolika scenariot är att vi dör, vårat medvetande upphör, och våra beståndsdelar återgår till naturen. Inom vetenskapen ifrågasätts det väl inte direkt, vi har snarare inte lyckats påvisa det helt. för att något ska accepteras inom vetenskapen krävs det oerhört mycket bevisfakta, men hittills ifrågasätter ingenting den logiska slutsatsen att medvetandet helt enkelt upphör när vi dör. 
  • Jag har nästan det som en tvångstanke. Jag tycker att döden kan vara vacker, men samtidigt kan jag inte föreställa mig hur man inte kan existera. Jag tror inte att det händer något efter döden, för medvetandet och alla tankar o.s.v. sitter ju i hjärnan. Eftersom hjärnan slutar fungera när man dör kan det inte hända något mer senare, man kan ju inte tänka och handla. Jag klarar knappt av att tänka så här, man känner sig bara helt tom.
  • Jag tänker mycket på olika saker, speciellt på vad som händer efter döden. Föds man på nytt? Blir man kanske ett djur? Får man inte ro förän man har varit alla djur som finns? Föds man i sin egen släkt? Blir man någon slags övervakare som får i uppgift att bevaka och skydda alla dem man har älskat när man fortfarande var i livet? Det är en ändlös diskussion, ingen kan ju säkert veta. Men man kan alltid tänka över det, och försöka komma på ett rätt så bra svar som man själv kan tro på. Jag själv tror att det händer något mer än att man ligger och ruttnar i någon grav, men än så länge har jag inte listat ut vad...

  • De olika judiska grupperna är i dag mycket heterogen i sina trosåskådningar. Den mest liberala flygeln tror inte ens på ett liv efter döden. Sedan finns de sådana grupperingar som tror att själen fortsätter sin existens och vissa riktiningar, t.ex. kabbalistiska, tror på en pånyttfödelse enligt ett hinduistiskt mönster. Rent generellt är det dock så att judendomen har betonat kroppens uppståndelse mer än själens existens åtskild från kroppen. Wikipedia ger mer ytkunskaper om olika judiska tolkningar. Gamla testamentet lär att människans själ fortsätter sin existens efter döden (se t.ex. 1.Sam 28) och att de rättfärdiga skall en dag uppstå till ett evigt liv (se t.ex. Dan 12). Men av någon anledning tror inte alla judar på sina egna heliga skrifter precis som alla kristna inte heller gör.
  •  Enligt kristen tro är döden inte slutet för människan, varken för kroppen (vår yttre människa) eller själen (vår inre människa). Vi är skapade av Gud för att med allt vi är tjäna honom och glädjas över honom. Vi kommer därför att möta honom efter döden. När vi dör läggs kroppen i jorden och multnar bort, men försvinner inte för alltid. Människan, som skapades som en kroppslig varelse, ska också uppstå kroppsligen. Vid uppståndelsen kommer det att ske en utvärdering, en prövning, av våra liv. Men båda dessa skeenden – den kroppsliga uppståndelsen och domen – förlägger Bibeln till framtiden. Det är gemensamma händelser för hela mänskligheten. Och det skapar frågor om vad som sker med individen mellan dennes dödsögonblick och den gemensamma stora uppståndelsen och domen. Här förstår kristna Bibeln lite olika. Några menar att de avlidna ”sover” i väntan på domen och att det för dem ter sig som om döden, uppståndelsen och domen sammanfaller i tid. Andra talar om ett ”mellantillstånd” mellan döden och uppståndelsen/domen (se Luk 16:19-31, 23:43, Fil 1:23-25, Hebr 12:22-24, Upp 6:9-11). Den kristne som dör bryter upp för att ”vara hos Kristus” i himlen i en ljuvlig väntan på kroppens uppståndelse och Gudsrikets fulla upprättelse på den nya jorden, medan den som säger nej till Kristus väntar i dödsriket på domen och dess konsekvenser. 
  • Finns en bra bok på ämnet om vad som händer efter döden, eller rättare sagt så behandlade den nära döden upplevelser, I Dödens Gränsland av Raymond A. Moody. Han har samlat på sig 150 fall av nära döden upplevelser från olika personer. Grymt bra bok måste jag säga men som alltid när man behandlar vad som händer efter döden så finns det inga hårda bevis (något som vi människor alltid kräver nuförtiden verkar det som.) så det blir alltid "jag tror". 
  • Jag älskar att läsa om vad som händer efter döden och nära-döden upplevelser, och efter vad jag har läst är min slutsats att man kommer till något som kanske kan vara himlen, och att man sedan föds om till en ny människa. Man har samma själ och tar med sig erfarenheter från tidigare liv. Jag rekommenderar verkligen att läsa sådana böcker. Det är jätteintressant.

  • Enligt Samsara perspektivet så återföds man direkt in i en ny kropp samtidigt som man enligt det Puraniska synsättet så passerar man antingen ett slags himmel eller helvete, tror de fanns olika grader i dem också, och där kan man stanna ett tag beroende på ens karma. Ett år där kan vara en miljon år på jorden, eftersom alla då har olika tidsperioder på sig som de stannar i dessa efter livs riken så sker inte åter födseln i jämna konstanta tal. Men de som lyckas lämna dessa cykler förenas med den absoluta spirituella sfären, där alla själar en gång kom ifrån. Vilket då skulle få det att minska med själar på jorden. Men om det en gång har fyllts på med själar ifrån denna absoluta sfär så är det väl inget som hindrar att det sker igen, alltså fylls på med mer. Till detta får man lägga ännu en faktor, jag läste någon vedisk skrift om en guru som dog och fick återfödas på en annan planet, där de levde en sorts människor med ansikten formade som halvmånar, det nämndes ett flertal planeter med tillhörande befolkning, alla med sina speciella ansiktsformationer. Om nu vi kan födas in till deras dimension, så är det kanske fullt möjligt att de också kan återfödas till vår planet. Sålunda blir balansen och siffrorna lite svåra och hålla reda på.
  • Vad händer efter döden?

        Text 472719, v2 - Inmatad av legon
        Källa LunarStorms WZUP

    2 juni 2002 deltog 77 175 personer i LunarStorms WZUP-enkät där frågan Vad händer efter döden? ställdes.

    Någon sorts paradis: 12 % av männen, 12 % av kvinnorna.
    Någon sorts skärseld: 1 % av männen, 0 % av kvinnorna.
    Någon sorts helvete: 2 % av männen, 1 % av kvinnorna.
    Något av övre, beroende på hur man skött sig: 6 % av männen, 5 % av kvinnorna.
    Återfödelse: 15 % av männen, 23 % av kvinnorna.
    Man blir spöke: 6 % av männen, 6 % av kvinnorna.
    Annat alternativ: 6 % av männen, 7 % av kvinnorna.
    Inget utom kroppen blir kvar. Man upphör helt: 19 % av männen, 10 % av kvinnorna.
    Har ingen aning: 29 % av männen, 30 % av kvinnorna.
    Vägrar svara: 6 % av männen, 5 % av kvinnorna.


Inga kommentarer:

Vem tittar in !