söndag 18 mars 2012

Udda och finurliga namn på magsjuka

Magsjuka är inte det roligaste att dra på sig när man är utomlands


Belly Dancer 4

Ingen sjukdom är så förrädiskt som magsjukan eller semester diarrén, inget kan förstöra en semesterresa som just magont när man hade hoppats på något annat. Här kommer 20 vanliga benämningar på magsjukdomar i världen men med andra klingande och anpassade namn.

1. Bali belly - Magsjuka i Bali
2. Bombay quickstep - Magsjuka i Indien
3. Beaver fever - Magsjuka i Kanada
4. Niagra falls - Magsjuka i USA
5. Faraos hämnd - Magsjuka i Egypten
6. Shanghai surprise - Magsjuka i Kina
7. Sicilian spray - Magsjuka i Italien
8. The runs - Magsjuka i Storbritannien
9. Buddhas brak - Magsjuka i Asien
10. Thai-dal wave - Magsjuka i Thailand
11. Oslo våren - Magsjuka i Norge
12. København syndrom - Magsjuka i Danmark
13. Madrid, alcantarillado - Magsjuka i Spanien (Madrid sewage)
14. Drenilo beleco - Magsjuka på Esperanto (drain beauty)
15. Juokseva vesi - Magsjuka på Finska (running water)
16. Laisser l'estomac - Magsjuka på Franska (Leave the stomach)
17. παραλείψτε τη μπύρα - Magsjuka på Grekiska (skip byrac)
18. eldgos - Magsjuka på Isländska (volcanic eruptions)
19. Dimenticate noodles - Magsjuka på Italienska (forget noodles)
20. сгибаться над гнездом - Magsjuka på ryska (bent over the nest)



Magsjuka – diarré och kräkningar - Fakta !
Det finns många typer av magsjuka som antingen beror på virus eller bakterier. Vinterkräksjuka till exempel beror på virus medan den vanligaste bakterien, som orsakar magsjuka, är campylobacter.
Magsjuka smittar ofta lätt och kan innebära att människor som varit i nära kontakt med varandra blir sjuka, till exempel i en familj eller i en förskolegrupp. I regel blir man smittad av dryck eller mat som hanterats på ett felaktigt sätt. Ofta är det mat som har tillagats vid för låg temperatur. Men vissa sjukdomar, framförallt vinterkräksjukan, smittar även vid direktkontakt från person till person. Eftersom magsjuka sprids via avföring är det viktigt att tvätta händerna efter varje toalettbesök så att inte smittan sprids till andra.
Vanlig magsjuka kan komma snabbt och går oftast över inom ett par dagar. För de allra flesta är magsjuka en ofarlig sjukdom trots att man kan ha svåra besvär och känna sig väldigt trött.

Orsaken är ofta en virusinfektion

Typiskt för vanlig magsjuka är att besvären kommer snabbt och sedan går över inom ett par dagar. Man får besvär som illamående, kräkningar, diarré, ont i magen och ibland feber och muskelvärk.
Magsjukan smittar lätt och ofta drabbas flera i familjen eller i bekantskapskretsen. Men magsjuka kan också orsakas av att man har ätit mat som blivit dålig.
I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till exempel Calicivirus som ger vinterkräksjukan.
Ibland används ordet maginfluensa i stället för magsjuka. Men vanlig influensa är en virusinfektion som främst ger feber och symtom i luftvägarna.

För det mesta ofarligt

För de allra flesta är magsjuka en ofarlig sjukdom trots att besvären kan vara mycket kraftiga och göra att man känner sig väldigt trött och tagen. Oftast räcker det att dricka mycket och att vila. Men om man har sämre motståndskraft kan magsjuka vara allvarligt. Det gäller främst spädbarn, gamla och personer som har någon allvarlig sjukdom.

Calicivirus – vinterkräksjukan

Så kallade calicivirus är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka i Sverige. Calici är samlingsnamnet på en grupp virus som är mycket smittsamma. Det räcker med 10 till 100 virus för att bli smittad. I en enda droppe från kräkning eller avföring kan det finnas miljoner. Sjukdomen kallas också vinterkräksjukan.
Calicivirus sprids oftast från människa till människa via smittad, kall mat. Smittan kan även spridas via direktkontakt eller via dryck, till exempel om någon som är smittad hanterar drycken. Om man kräks häftigt kan smittan spridas genom luften i form av små droppar. Calicivirus drabbar alla åldersgrupper, men framför allt äldre barn och vuxna. Barn drabbas mest av kräkningar och vuxna av diarré. För att förebygga smitta är det viktigt med god hygien, framför allt att tvätta händerna ofta och noga när man varit på toaletten.
Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man smittas till att man blir sjuk, är en till två dagar. Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Man kan känna sig riktigt sjuk och dålig. Under sjukdomstiden bör man se till att dricka mycket och ersätta den vätska man förlorar.
Besvären brukar hålla i sig i ett till två dygn, ibland något dygn längre. Man brukar oftast inte smitta längre när två dygn har gått efter det att besvären har försvunnit. Men ibland kan man smitta andra personer upp till tre veckor efter det att man blivit frisk igen.
Om man haft sjukdomen blir man immun under en kort tid, men det är vanligt att man blir sjuk igen vid ny smitta. Symtomen kan variera från gång till gång. Man kan få kraftiga symtom ena gången och kanske uteblir de helt en annan gång. Vissa personer får aldrig vinterskräksjuka även om de blir smittade vid upprepade tillfällen. Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.
Calicivirus är ofta orsaken till utbrott av magsjuka på olika institutioner, till exempel på vårdhem eller sjukhus.

Rotavirus drabbar främst små barn

Rotavirus är en annan vanlig orsak till magsjuka i Sverige. Rotavirus drabbar i första hand små barn, och är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn som är mellan sex månader och två år. Vissa typer av rotavirus drabbar även vuxna. Viruset smittar lätt. Från det att man blir smittad till att man blir sjuk tar det en till tre dagar. Ofta börjar besvären med kräkningar och sedan, efter ett par dagar, vattentunn diarré och måttlig feber. Man kan även känna sig förkyld. Efter fyra till sex dagar brukar besvären gå över. Hos nyfödda och vuxna brukar infektionen inte orsaka några större besvär, men man behöver dricka mycket för att ersätta den vätska kroppen förlorar.

Campylobakter – vanlig magsjukebakterie

De bakterier som orsakar magsjuka hos flest personer i Sverige är campylobakter. Bakterierna är vanliga hos kyckling, men annat kött kan också innehålla smittan. Även hund, katt och vilda djur kan bära på bakterierna. Smittade djur har oftast inga besvär.
För det mesta överförs smitta via mat där bakterierna fått fäste. Dåligt tillagat kycklingkött är den vanligaste smittkällan. Sallad kan förorenas genom att man använder samma skärbräda för rått kött och sallad. Även vatten kan föra smittan vidare. Smitta direkt från person till person är ovanligt.
Tiden från att man smittats till att man blir sjuk är två till sju dagar. Sjukdomen kan variera mycket från person till person. Vanliga symtom är hög feber, allmän sjukdomskänsla, diarré och magont. Men man kan också bära på bakterien utan att ha några besvär. Hälften av alla som drabbas blir bakteriefria inom två veckor, men ofta har man bakterien i avföringen i två till fem veckor. För det mesta läker sjukdomen snabbt. Det är viktigt att dricka mycket och ersätta den vätska kroppen förlorar. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.
Ungefär 7 000 personer smittas av campylobakter varje år enligt rapporter till Svenska smittskyddsinstitutet. En dryg tredjedel av dessa smittas i landet. Förmodligen är det ännu fler som smittas, som inte söker sjukvård.
Det viktigaste för att förebygga sjukdomen är noggrann hygien när man hanterar och lagar mat. Är maten inte ordentligt kokt eller stekt kan man bli sjuk av campylobakter.

Salmonella får man oftast på resa utomlands

En annan ganska vanlig bakterie som orsakar magsjuka är salmonella. Ofta blir man smittad utomlands. Salmonellabakterien finns i många olika varianter. De flesta ger lindriga och övergående besvär. Salmonellabakterier kan finnas í avföring och smitta via vatten eller mat. Det är ovanligt att smitta förs över från person till person. Större utbrott av salmonella har inträffat genom mat som har serverats på restauranger, färjor och flyg. Äldre och små barn verkar vara mer mottagliga, kanske på grund av att de har mindre med syra i magsäcken. Om man är allvarligt sjuk eller behandlas med antibiotika eller kortison kan man vara mer mottaglig för infektionen.
För den vanliga formen av salmonella tar det oftast en till tre dagar från det att man blivit smittad till att man blir sjuk. Man får i regel feber och kraftiga, vattniga diarréer. Behandlingen går ut på att man dricker mycket och ersätter den vätska kroppen förlorar. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.
Oftast blir man bra igen inom en till två veckor. När symtomen gått över är hälften av dem som blivit sjuka smittfria efter fyra till fem veckor. Men salmonellabakterier kan finnas i avföringen, ända upp till flera månader efter att man har blivit frisk. Man får inte arbeta med livsmedel, vård av spädbarn, eller vård av personer med mycket nedsatt immunförsvar så länge man är smittsam.
Det är ovanligare att man insjuknar i salmonella än av campylobakter. Ungefär 4 000 personer rapporteras ha blivit smittade av salmonella varje år. De flesta salmonellastammar finns hos djur, framförallt kyckling. Det finns också vissa former av salmonellabakterier som ger de i Sverige ovanliga, men allvarliga, sjukdomarna tyfoid- och paratyfoidfeber. Om man får tyfoidfeber sprids bakterien till blodet. Det finns vaccin mot tyfoidfeber som rekommenderas vid längre resor till vissa länder.

ETEC- bakterien vanlig orsak till turistdiarré

Så kallad turistdiarré kan ha flera orsaker, men vanligast är ETEC-bakterien. ETEC tillhör familjen coli-bakterier. Smittan sprids från människa till människa via förorenad mat eller dryck. Inkubationstiden är mellan ett halvt till två dygn. Typiska besvär är vattentunna diarréer, knipsmärtor i magen, illamående, kräkningar och ibland lätt feber. Sjukdomen brukar gå över inom tre till fyra dagar. Det är viktigt att i första hand ersätta den vätska som kroppen förlorat. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.
Det finns flera andra bakterier som orsakar magsjuka, men de är ovanliga i Sverige.
Det är vanligt med magsjuka vid resor utomlands, men hur ofta det inträffar beror på vart man reser. Störst är risken när man reser i länder med dålig vatten- och avloppsrening, då ungefär en av tre drabbas.

EHEC kan orsaka blodiga diarréer

Det finns flera andra coli-bakterier som kan leda till att man blir sjuk, till exempel EHEC. EHEC finns hos nötkreatur, och smittan sprids via livsmedel eller förorenat vatten. Den kan även smitta från person till person. Ungefär 300 fall av EHEC rapporteras per år.
Det tar vanligen 3-4 dagar från det att man smittats till att man blir sjuk. Typiska symtom vid EHEC är diarréer, ofta blodiga, ont i magen och ingen eller låg feber. Vanligen går symtomen över på en vecka. I mer ovanliga fall kan man få påverkan på njurar och blodkroppar, i enstaka fall med mycket allvarligt sjukdomsförlopp.

"Sommarmage" – matförgiftning

Om man blir matförgiftad brukar symtomen komma en till sex timmar efter en måltid och man blir kraftigt illamående, får knipsmärtor i magen och våldsamma kräkningar. Ofta har man diarré, men feber är ovanligt.
Man blir matförgiftad när bakterier har bildat ett gift i maten. Det är typiskt för sjukdomen att flera personer som ätit samma mat blir sjuka ungefär samtidigt. Bakterierna smittar inte från person till person. De flesta som drabbas blir återställda inom ett till två dygn. Under tiden är det bra att dricka mycket och ersätta den vätska kroppen förlorar.
Exempel på bakterier som orsakar matförgiftning är gula stafylokocker. Dessa är vanliga vid sårinfektioner. Därför är det viktigt att man inte tillagar mat om man har infekterade sår på händerna. Det finns flera andra bakterier som kan ge matförgiftning genom bildande av gift.


Inga kommentarer:

Vem tittar in !